French Painter, 1677-1734, French painter. He trained first in Montpellier with Antoine Ranc (1634-1716), in whose studio he completed his early painting Ariadne on Naxos (1701; Montpellier, Mus. Fabre). He subsequently moved to the Paris studio of Bon Boullogne and in 1704 won the Prix de Rome with David Slaying Goliath (untraced). He completed his education at the Acad?mie de France in Rome and also spent time in Florence and Padua. For the Cathedral at Padua he executed an Annunciation and a Visitation (both in situ). In 1707-9 Raoux was in Venice, where he made contact with his future patron Philippe de Vendeme (1665-1727), Grand Prior of the Order of the Knights of Malta. From 1714 he lodged in the Grand Prior's Paris residence, the Temple, a privilege that was renewed in 1719 by Vendeme's successor Jean-Philippe,   Related Paintings of Jean Raoux :. | The Old Mill | Portrait of Bendict Calvert Maryland politician and planter | Paper lantern | Mrs Lumasi | Oberhaslerin |
Related Artists:
William de Leftwich Dodge
(1867-1935) was an American artist best known for his murals, which were commissioned for both public and private buildings. Dodge was born at Liberty, Virginia in the Piedmont near Lynchburg. In 1879, his mother, Mary de Leftwich Dodge, an aspiring artist, moved her family to Europe. After living initially in Munich they moved to Paris, where she worked on art. Dodge later followed her example and became an artist. He spent most of his childhood years in France, where his mother was working on art. He studied at the École des Beaux Arts and took first place in the examinations in 1881. He also studied under Jean-Leon Gerôme and with Raphaël Collin at the Academie Colarossi,[1] and traveled to Munich for studies there.
Jacob Grimmer
(ca. 1526-1590) was a Flemish Renaissance landscape painter. Grimmer was born and died in Antwerp. According to Karel van Mander he first learned to paint landscapes from Matthys Cock and later from Christiaen Queburgh, both of Antwerp. He was a very skilled painter of houses, sky, and foreground views. He was a member of the Guild of St. Luke who was active as a rederijker and acted in many plays. According to the RKD his earliest dated work is from 1546 and his latest dated work was 1589. Most of his works are landscapes and he worked together with Gillis Mostaert. Abel Grimmer was his son and pupil.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.